Lite information om Skorpan samt Phils temperament, dna tester och hur valparna har det under den första tiden i kenneln.
När jag träffade Phil uppfattade jag honom som en mjuk och fin hanhund. Han uppvisade en social sida mot både mig och skorpan utan att vara för på oavsett om hans matte var med eller inte.
Phil har blivit hanterad av många olika domare och har aldrig visat några tendenser på osäkerhet i hantering.
Phil är en tyst individ som inte skäller och har inga problem med andra hundar.  
Phil har 18 avkommor i Norge som är för unga för att ha gjort några mentaltester. Phils ägare har kontakt med de allra flesta av avkommorna som verkar utvecklas fint.
 
Skorpan är en dominant tik här hemma, hon vill styra och ställa men är aldrig elak.
Hon besitter vakt beteende när vi får besök då hon gärna skäller men sitter snabbt i knät så fort hälsningarna är över. Skorpan är väldigt barnvänlig och träffar barn i sitt vardagsliv nästan dagligen. Skorpan är även hon utställd och van att hanteras av olika människor och har inte visat hanteringsproblem.
 
Valparnas första tid i kenneln: 
De första 4-5 veckorna bor valparna med Skorpan i vårt sovrum. De har en egen ”valplåda” de är i där de får vara ifred. Under dessa veckorna är inga besökare välkomna hem till oss för att hälsa på valparna. Det är viktigt för mig som uppfödare att man respekterar detta.  
Mellan 5-6 veckor flyttar de ner i vårt kök/allrum. Där blir de vana vid ljud från tv, dammsugare mm. Vid dessa veckor börjar jag att sakta ta emot besök korta stunder. Jag tycker det är viktigt att valparna får träffa olika människor samt barn redan i tidig ålder.
När vädret tillåter kommer de få vara ute , vi har stor tomt ca 2.500kvm som är härlig att röra sig fritt på.
Basal omvårdnad som att klippa klor, borsta mm gör jag 1 ggr i veckan. Vid 8 v så åker vi bil till veterinären för att chippa, besikta och vaccineras. Alla har förstås stamtavla utfärdad av Svenska Kennelklubben. Vid 8 veckors ålder får valparna även sitt första bad.
 
Du som valpköpare kommer inte att få välja valpen själv, du får gärna ha önskemål om vilken individ du gillar bäst osv men det är i slutet jag som uppfödare som placerar den valpen jag anser kommer passa bäst in i just er familj.  Detta beslut kommer att göras efter att jag träffat alla valpköpare och vi har kommit överens om ni vill/får köpa valp från mig.
Jag förväntar mig valpar med en bra av/på knapp. Dvs valpar med energi men som kan finna ett lugn vid behov. Hur valpen utvecklas har ni blivande valpköpare stort ansvar för. Det gäller att ge i en lagom mängd. Lagom med motion både i stad och skog/mark, hjärngympa . Det är viktigt att inte överträna en valp, då detta kan leda till stress. En bra start är att gå valpkurs till att börja med, där får man en bra grund att bygga vidare på.
 
Ärftliga sjukdomar/gener hos föräldrarna:
Phil bär på en gen av HC (Hereditary Cataract) men Skorpan är fri genom föräldrar. Både Phil och Skorpan är ögonlysta av veterinär med specialistkompetens i Ögonsjukdomar. De är fria på sina ögon.
 
MDR 1 - Phil bär på denna gen men Skorpan är fri .
Nedan kan du läsa mer om de olika sjukdomarna om du har intresse. 
 
 
 
 

 
 
Information om nedärvning och sjukdom:
HC (Hereditary Cataract)
 HC (Hereditary Cataract) är precis som namnet antyder, en ärftlig form av starr.
HC är inte medfött, vilket innebär att valpen föds med normala ögon. Katarakten börjar utvecklas när valpen är mellan bara ett par veckor till några månader gammal för att sedemera leda till total katarakt mellan 2-3 års ålder. Den här typen av katarakt är alltid bilateral, dvs drabbar båda ögonen och fortlöper tills hunden blir helt blind. Sjukdomen är autosomalt recessiv i sin nedärvning och ett särskilt gentest finns. Både tikar och hanar drabbas i samma utsträckning.

NEDÄRVNING
Autosomalt recessiv nedärvning innebär att en individ måste ha två defekta gener för att utveckla sjukdom, denna individ benämns som ’Affected’. En individ med en defekt gen är ’Carrier’, dvs är anlagsbärare men kan aldrig själv utveckla sjukdomen. En individ med två normala gener benämns som ’Clear’ och bär inte på sjukdomsanlaget. En Carrier kan med andra ord användas i avel, men endast med individer som är testade Clear för sjukdomen. Se korsningsschemat nedan:

CLEAR x CARRIER 50% av valparna CLEAR 50% av valparna CARRIER det betyder att valparna kan inte bli sjuka men ska valparna gå i avel måste man DNA testa.
Observera att HC är bara en av många ögonsjukdomar som kan drabba rasen! Det är viktigt att ögonlysa sina avelsdjur, gärna flera gånger under den tid då hunden verkar i avel, då vissa ögonsjukdomar utvecklas över lång tid och kan uppstå först efter flera år.
 
 
MDR 1
MDR1-genen är en gen som påverkar produktionen av ett visst protein som gör hundar mer motståndskraftiga mot vissa typer av mediciner. Proteinet bidrar till att hindra upptag av dessa mediciner genom blod-hjärnbarriären. En mutation (förändring av) MDR1-genen gör att proteinet inte tillverkas korrekt vilket leder till ett fritt genomflöde via blod-hjärnbarriären, ett ökat upptag via tarmslemhinnan av dessa mediciner samt en minskad utsöndring via njurar och lever.
MDR1-genen betecknas normalt som MDR1(+/+). Hundar kan ha fått endera en mutation från ena föräldern, MDR1(+/-) (=heterozygot för mutationen) eller en mutation från vardera föräldern, MDR1 (-/-) (homozygot för mutationen). I båda fallen kommer individen att vara onormalt känslig för vissa typer av läkemedel, men i olika hög grad.
Mutation på MDR1-genen förekommer hos de flesta vallhundar. Genen härstammar från en enda hund ända från 1800-talet.
Hundar som har mutationen i MDR1-genen kommer att få förgiftningssymptom om man använder mediciner från gruppen makrocykliska laktoner. Biverkningarna är mycket allvarliga som tex ataxi (okoordinerad gång), kramper, blindhet, koma och död. Det finns inte någon antidot (medicin som upphäver biverkningarna) tillgänglig.
Makrocykliska laktoner används för behandling av flertalet inre och yttre parasiter hos hund, som tex spolmask, hjärtmask, rävskabb, demodex (hårsäckskvalster), noskvalster, loppor m.m. Det finns två undergrupper: avermektiner (abamektin, doramektin, eprinomektin, ivermektin och selamektin) och milbemyciner (moxidektin, milbemycinoxim och nemadektin). Selamektin och milbemycinoxim har dock visat sig tolereras bra även hos hundar med mutation i MDR1-genen, så länge man håller sig till rekommenderade doser och applikation på huden. Ivermektin kan användas som profylax mot hjärtmask och då i så låg dos att det även tolereras av hundar med muterad MDR1.
Det parasitmedel (för smådjur), som idag finns på marknaden, man inte skall ge om man har en hund med mutation i MDR1 är Ivomec. Där skall man även tänka på att avmaskning av tex nötkreatur, får, häst eller getter gör att deras avföring innehåller tillräckligt mycket ivermektin för att dessa känsliga hundar skall få neurologisk toxikos (bli förgiftade).
De parasitmedel (för smådjur), vilka idag finns på marknaden, man skall vara mycket försiktig med och hålla sig strikt inom det lägre dosintervallet är: Advocate, Interceptor, Milbemax, Nexgard och Trifexis.
 ( Denna info är skriven av 20160618 Karin Augustsson, Leg. Veterinär)